Jag hatar inte, det finns så mycket annat i vår värld som förgör oss

Anna Valsamidis som grundade projektet Mazi, skriver om hur rasism är något som har funnits genom alla tider och måste sluta bagatelliseras en gång för alla.

I slutet av 90-talet såg jag en film, 30:e november heter den. Den påminner lite om min hemstad Karlskrona på 90-talet. Jag växte upp i en stad där nationalsocialistisk front hade sin bas. Filmen handlade just om det, om nazism och rasism, men också om kärlek. Kanske lite skrämmande att ha de orden i en och samma mening, men välbehövligt. En nazist blev kär i en tjej som inte sågs som ”svensk”. Förödande kärlekshistoria, men ändå en kärlekshistoria.

Anna Valsamidis

När jag var 16 år flyttade jag hemifrån och jag var ung och vilsen. I huset bredvid mig bodde det rasister, eller var de kanske nazister? Jag vet inte. I slutet av 90-talet var de svåra att skilja på, men deras ord var lätta att förstå. ”Blatte”, ”apa”. Ja, det var ord jag fick höra. Människor som blockade min väg och som, när jag bad dem att flytta på sig sa; ”ursäkta, jag trodde du var en skugga”. Att vara ung och vilsen i den kontexten är inte det ultimata.

Jag har grekiskt påbrå, så jag är kanske inte den första ni tänker blir utsatt för rasism. Men det är bland annat därför jag skriver detta, för att hatet har ingen färg. Bara olika skepnader. Hatet har en gemensam agenda: att särskilja människor, rikta sin ilska och skapa orättvisa förhållanden.

Människor har i alla tider velat erövra och besitta makt. Vi har allt från kolonialism och allt brutalt och fruktansvärt som det innebär, till andra världskrigets fasansfulla förintelse. Vi har dagens maktorgan i form av västvärldens föreställning om sin överlägsenhet, till islamofobin, till afrofobin - ja till allt hat som uttrycks mot det som ses som ”annorlunda” och hotfullt.

”Vitt vs svart” har alltid varit en kamp, till och med de sagor vi berättar för våra barn speglar det. Det mörka får alltid stå för det onda och det ljusa får alltid stå för det goda (i de flesta fall).

Jag var 6 år första gången jag förstod att jag var ”annorlunda”. Jag var på väg till förskolan och en liten pojke kallade mig för blatte. Jag såg inte ut som dem andra barnen och min pappa lät högst i byn, var mörk och pratade med en annorlunda accent. Och så hade vi ett ”konstigt” efternamn också. På grund av det blev jag annorlunda. Ni förstår, det här är barn jag skriver om, barn som lär sig att hata och barn som får utstå hat. Och det händer idag, det händer där vi är.

Det är dags att vi erkänner att orättvisa strukturer, hatet som finns ibland oss och föreställningarna om en människas överlägsenhet gentemot en annan får konsekvenser för verkliga människor. För vad alla borde komma ihåg är att, när det gäller alla livets skimmer så kunde det varit du. Du hamnade bara på den platsen du är och fick tur, någon annans öde fick en nitlott och blev den som fick kämpa lite mer än du - men är precis lika mycket värd som alla.

Jag hatar inte, eftersom det finns så mycket annat i vår värld som förgör oss. Jag tror på godhet, kärlek och allas lika värde. Det har tagit mig till vart jag är idag och det är det som driver mig vidare och ger mig kraft. De som hatar på grund av triviala saker, så som på grund av var människor kommer ifrån, eller vad de tror på, de har glömt att det som förgör oss inte är ”de andra”. Det är det faktum att vi låter oss själva förgöras genom strukturer och tron om att vad som en gång sagts eller varit, är vad som är sanning idag.  Allas lika värde är inte bara en självklarhet, det är en mänsklig rättighet. Låt alla människor få leva trygga, men framförallt fria.

Anna Valsamidis

comments powered by Disqus

Instagram

Tweets

Utveckling & formgivning

Martin Egri & Marielle Jensen/Color Bug

We'll be back!

Hej! Vi bygger just nu om Agenda: Jämlikhet Malmö. Under tiden kan du besöka Agenda: Jämlikhet Göteborg för att läsa bloggar, se vad som händer i Göteborg, eller så kan du följa oss på något av våra konton på sociala medier. Har du någon minut över tar vi gärna emot dina förslag på hur vi ska utveckla sidan. Stort tack!

Svara på enkäten Gå till sidan