Romsk exkludering – en svensk historia

Ajin Verner-Carlsson och Julia Sällström arbetar på Romskt informations- och kunskapscenter, Malmö stad. I blogginlägget skriver de om den systematiska exkluderingen och stigmatiseringen av romer, ”vi och dom”-skapande och behovet av ett nytt ”vi”. 

Den svenska historien är kantad av statlig förföljelse, övergrepp, systematisk exkludering, tvångssterilisering, tvångslobotomi, registrering och andra kränkningar. Denna skildring betraktas oftast inte som en del av vår gemensamma historia utan (om det överhuvudtaget omnämns) endast som minoritetsgruppers egna förflutna. Romer har levt i Sverige i över 500 år men erkänns sällan som en del av det som betraktas som svenskt. Den romsksvenska historien har trots allt ägt rum mitt i det svenska samhället och präglar det fortfarande, den romska historien är den svenska historien.

Ajin Verner Carlsson och Julia Sällström

Den svenska nationella identiteten vilar på skapandet av ett ”dom” som står i motsats till ett ”vi”.  ”Dom”, som i detta fall är romer, tillskrivs ofta egenskaper och karakteristiska drag som lata, korkade, omyndiga, orena, dåliga föräldrar - egenskaper som står i kontrast till majoritetssamhällets goda självbild.

I Den mörka och okända historien – Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet står bland annat att läsa i en statlig utredning från 1954: ”[Familjen] är i alla sina levnadsvanor fortfarande i hög grad zigenares. De äter zigenarmat, deras kvinnor kläder sig som zigenerskor, deras inställning till samhället är nomadens.” och ”[Han] verkar snäll och hygglig, liksom hans hela familj. De äldre barnen se inte så intelligenta ut precis. [Hans dotter] är tjock och vulgär.” (s. 72-73).

Denna dikotomi och dess flytande karaktär illustreras även av hur den ”romska kvinnan” framställs som motsats till de egenskaper den ”svenska kvinnan” förknippas med. Inom svensk populärkultur har den ”romska kvinnan” historiskt ofta utmålats som manipulativ, sexuellt utlevande, fri och lättklädd vandrandes i skogen barfota med flygande långt svart hår. Samtida med detta hittar vi bilden av det svenska folkhemmet där den ”svenska kvinnan” ofta porträtterades som tillrättalagd, leendes, lydig i ett kök iklädd långkjol och förkläde med en ordnad frisyr.

Ingen av dessa bilder stämmer naturligtvis överens med verkligheten, men de illustrerar hur föreställningen om det ”svenska” skapas i motsats till och även är beroende av föreställningen om det ”romska”. Det visar även att det ”romska” automatiskt exkluderas från och inte erkänns som en del av det ”svenska”. 

Om vi tittar på dagens porträttering av den ”romska kvinnan” vs den ”svenska kvinnan” ser det ganska annorlunda ut och rollerna har skiftat. Nu förknippas patriarkalt förtryck, påtvingad långkjol, hemmafru som gifter sig tidigt och saknar valfrihet till det ”romska” och i motsats till detta har vi föreställningen om Sverige som världens mest jämställda land där kvinnan förutsetts vara självständig, frigjord, ekonomiskt oberoende och i kontroll.         

Att erkänna den romsksvenska historien som en del av den svenska är ett litet steg i skapandet av ett nytt ”vi” som inkluderar alla, inklusive den romska minoriteten. Att Malmö stad idag har en permanent kommunal verksamhet där romer och icke-romer tillsammans arbetar för att öka romsk delaktighet i samhället är också en viktig del i detta arbete. På Romskt informations- och kunskapscenter riktar vi vårt arbete lika mycket till majoritetssamhället som till den romska minoriteten. Vi menar att det inte är möjligt att åstadkomma en förändring så länge insatser endast riktas till de som anses vara ”utanför”, även de som betraktas som en del av ”vi:et” måste inkluderas. Arbetet för mänskliga rättigheter där alla inkluderas är en ständig kamp men en förutsättning för ett demokratiskt och humant samhälle som vi tillsammans måste bygga upp.

 

 

comments powered by Disqus

Instagram

Tweets

Utveckling & formgivning

Martin Egri & Marielle Jensen/Color Bug

We'll be back!

Hej! Vi bygger just nu om Agenda: Jämlikhet Malmö. Under tiden kan du besöka Agenda: Jämlikhet Göteborg för att läsa bloggar, se vad som händer i Göteborg, eller så kan du följa oss på något av våra konton på sociala medier. Har du någon minut över tar vi gärna emot dina förslag på hur vi ska utveckla sidan. Stort tack!

Svara på enkäten Gå till sidan