Varför skäms vi över våra tårar?

Alexandra Sturesson

Student, bröllop eller stora födelsedagsfester. Sammanhang där det passar att hålla de där festtalen, ofta för att hylla en person. I de flesta fall är det personer som står nära varandra, som betyder mycket för varandra. Det är inte ovanligt att talen väcker mycket känslor, det är heller inte konstigt eller fel. Däremot är det kanske något av det finaste du kan ge till någon annan. Åtminstone enligt min åsikt.

Nej, jag vill inte höra några tal. Det kommer bara förstöra mitt smink. Jag gråter så lätt. || Jag tänker inte gråta under några tal… || Haha, du storbölade under talen till dig! || Oj! Varför blev han så känslosam?

Det är det här jag hör i samband med dessa tal. Det är pinsamt med en röst som spricker och tårar som rinner. Som om vi ska skämmas över våra känslor, som om de är något fult. Det betraktas som kvinnligt, och kanske därför vill vi undvika det, för att normen är att kvinnligt betyder svagt. Jag beundrar de som ställer sig och håller ett tal och visar sina känslor öppet. I många fall förmedlar det en stor kärlek till den person talet är tillägnat. 

Sverige, Sverige älskade vän, En tiger som skäms, Jag vet hur det känns
När allvaret har blivit ett skämt, När tystnaden skräms, Vad är det som hänt

Jag tolkar det som att Kent sjunger om detta i sin låt Sverige. Om fenomenet går att generalisera men också avgränsa till just Sverige vet jag inte. Men jag tycker att det är ett problem. För det handlar inte enbart om talen. Det speglar något större.

Affektmedvetenhet är en term som används inom psykologin som syftar till en förmåga att kunna känna igen, stå ut med och hantera sina känslor. Brist på denna förmåga är relaterat till psykisk ohälsa. Vår förmåga att känna igen våra känslor är något vi lär oss genom samspel med andra människor – hur de speglar, lever sig in i och sätter ord på det de tror vi upplever, eller frågar hur vi känner oss. Att sätta ord på det vi upplever är även ett sätt att både kunna stå ut med och hantera en känsla. Vi behöver känna att där finns någon annan där för oss, för att våga uppleva våra känslor.

När vi låtsas som att känslorna inte finns där, framförallt de svåra, trycker vi undan dem. Men bara för att vi är rädda och undviker känslorna betyder det inte att de försvinner. Kanske distraherar du dig med att jobba för att slippa känna. Kanske tynger det dig och resulterar i en konstant trötthet. Kanske känner du dig ofta nedstämd utan att riktigt veta varför.

Genom att införa psykologi i grundskolan har vi möjlighet att lära barn och ungdomar om känslor och hur de fungerar. Framförallt hoppas jag på att det kan leda till en större öppenhet och fördomsfrihet. Att det, oavsett könsidentitet, blir mer accepterat att gråta. Med kunskap om det mänskliga psyket förstår vi att känslor varken är något kvinnligt eller något svagt. Jag hoppas att vi vågar öppna upp oss och berätta mer om våra känslor. Och slutligen så önskar jag att jag i framtiden kan gå på de där studenterna, bröllopen och festerna och se att vi istället är stolta över våra tårar. 

Föreningen jag jobbar med, Kort om Samhället, driver en namninsamling med fokus på att införa psykologi i grundskolan, av flera skäl. Skriv gärna under den här!

 


/Alex Sturesson, Ledamot i Kort om Samhället

 

Agenda: Jämlikhet - två nya tjänster i Stockholm!

Agenda: Jämlikhet finns i dagsläget i Malmö och Göteborg. Nu har föreningen fått finansiering för att starta och etablera Agenda: Jämlikhet Stockholm. Därför söker vi nu två personer till tjänsterna som projektledare (50%) respektive samordnare (75%) för Agenda: Jämlikhet Stockholm. Läs annonserna noggrant och glöm inte att specificera i din ansökan vilken av tjänsterna du söker. Först presenterar vi projektledartjänsten - och längre ner samordnartjänsten. 

Sista ansökningsdag för båda tjänsterna är 20 juli - men vänta inte med din ansökan - vi har intervjuer löpande. 

Projektledare, Agenda: Jämlikhet Stockholm 

Arbetsgivare: Agenda: Jämlikhet (ideell förening) 
Titel: Projektledare, Agenda: Jämlikhet Stockholm
Ort: Stockholm
Anställningsform: Projektanställning 
Omfattning: 50%
Sista ansökningsdag: 2016-07-20
Intervjuer: Hålls löpande till och med 12 augusti
Start: 2016-09-01 eller enligt överenskommelse. Slut 2017-03-31 med chans till förlängning. 

Är du en person som gillar att driva projekt? Trivs du i rollen att ta ansvar, arbeta strukturerat mot tydliga mål och tycker du det är spännande att arbeta med organisationsutveckling? Då kanske du är den nya projektledaren för Agenda: Jämlikhet Stockholm! 

Agenda: Jämlikhet är en eventkalender för personer som är intresserade av jämlikhetsfrågor och som skulle vilja engagera sig. Hemsidan skapar en överblick över alla lokala events och organisationer som arbetar med olika jämlikhetsfrågor i staden, och gör det enklare för människor att engagera sig i de frågor som de brinner för. Agenda: Jämlikhet gör det också enklare för alla de organisationer, grupper och nätverk som finns att utbyta erfarenheter och starta nya samarbeten för att stärkas i sitt jämlikhetsarbete. 

Vi söker nu en projektledare för att starta upp Agenda: Jämlikhet i Stockholm. Projektledaren kommer leda arbetet och arbeta tätt tillsammans med en lokal samordnare med att starta upp och driva projektet lokalt, lansera sidan sthlm.agendajamlikhet.se och sprida sidan. 

Agenda: Jämlikhet Stockholm finansieras med ekonomiskt stöd från Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, MUCF genom den nationella föreningen Agenda: Jämlikhet som har sitt huvudsäte i Göteborg. 

Beskrivning av tjänsten - kvalifikationer och arbetsuppgifter 

Projektledaren kommer arbeta tätt tillsammans med samordnaren i att starta upp och driva projektet. Projektledaren har det övergripande ansvaret för projektadministration och ledning, återrapportering till styrelsen och stödjer samordnaren i det dagliga arbetet med projektet. Projektledaren har även ansvar för att starta upp och driva en styrgrupp för att skapa lokal förankring och etablering för projektet och Agenda: Jämlikhet som organisation. 

Kvalifikationer

Arbetet med att etablera Agenda: Jämlikhet i Stockholm kommer innebära kontakt med en stor mängd organisationer och personer. Därför är det viktigt att du har god organisationsförmåga och kan arbeta med att systematiskt dokumentera kontakter, för att kunna följa upp dessa och skapa transparens inom organisationen.  Då kontakten med styrelsen som är arbetsgivare huvudsakligen sker på distans är det av stor vikt att du är självständig i ditt arbetssätt och har god kommunikationsförmåga.

Du har:  

- Universitetsutbildning inom medie- och kommunikation, samhällsvetenskaplig utbildning eller motsvarande kunskaper. 
- Erfarenhet av projektledning inom ideell organisation eller annat, inklusive ansvar för budget, bokföring och annan projektadministration.  
- Erfarenhet av praktiskt arbete med jämlikhetsfrågor så som till exempel antirasism, könsidentitet, social och ekonomisk utsatthet, jämställdhet, sexualitet, funktionsvariation och tillgänglighet. 
- Erfarenhet av arbete inom civilsamhället och frivilligorganisationer som anställd eller volontär. 
- Erfarenhet av att hålla workshops, utbildningar och/eller processleda grupper.
- Erfarenhet av att ha arbetat med marknadsföring inklusive sociala medier. 
- Erfarenheter av att arbeta med att bygga nätverk och skapa samarbeten. 

Det är meriterande om du har: 

- Erfarenhet av arbete med organisationsutveckling.
- Nätverk och kunskaper om Stockholms lokala jämlikhetsrörelser. 
- Erfarenhet av att använda nätet som verktyg för organisering. 

Som person är du: Självständig, initiativtagande, strukturerad, kommunikativ, idérik och nyfiken på olika människor

Arbetsuppgifter 

Projektledning och projektadministration

- Ansvar för projektstyrning, utveckla strategier för projektets genomförande och att arbeta för att nå utsatta projektmål utifrån syfte och projektplanens aktiviteter. 
- Dokumentera projektet och löpande rapportera till samverkanspartners, styrelse och finansiärer.

Ansvar för medarbetare och engagerade

- Jobba nära samordnaren och stötta upp i det dagliga arbetet.
- Ta ett övergripande ansvar för samordnaren, volontärer och styrgrupp för att skapa en bra arbetsmiljö lokalt i Stockholm. 
- Planera och genomföra löpande arbetsplatsträffar, APT-möten där styrelsen bjuds in. 
- Ha kontakten med webbutvecklarna som bygger sthlm.agendajamlikhet.se 

Organisationsetablering 

- Utveckla marknadsföringsstrategier för att sprida Agenda: Jämlikhet
- Starta upp nya samarbeten för att sprida Agenda: Jämlikhet till fler intresserade privatpersoner. 
- Ta fram rutiner för hur Agenda: Jämlikhet på sikt kan etableras i hela Stockholm. 

Ansvar för projektet styrgrupp 

- Identifiera potentiella styrgruppsmedlemmar utifrån projektets mål och syften och samverkanspartners. 
- Rekrytera styrgruppen
- Planera och genomföra möten med styrgruppen
- Dokumentera styrgruppens arbete för att kunna integrera kunskapen och erfarenheterna i organisationens framtida projekt. 

Att tänka på när du gör din ansökan 

Läs arbetsbeskrivningen och kvalifikationerna som krävs, samt är meriterande, noggrant. Fokusera på att ge exempel på arbetslivserfarenhet, initiativ och annat (betalt eller obetalt) som visar hur du uppfyller kvalifikationerna och de olika delarna av tjänsten.  Ditt brev bör inte vara längre än en a4. 

För att göra ansökan maila ditt CV och ditt personliga brev till info@agendajamlikhet.se  OBS! Skriv vilken tjänst du söker i ämnesraden i ditt mail. 

________________________________________________________________________

Samordnare, Agenda: Jämlikhet Stockholm 

Arbetsgivare: Agenda: Jämlikhet (ideell förening) 
Titel: Samordnare, Agenda: Jämlikhet Stockholm
Ort: Stockholm
Anställningsform: Projektanställning 
Omfattning: 75%
Sista ansökningsdag: 2016-07-20
Intervjuer: Hålls löpande till och med 12 augusti
Start: 2016-09-01 eller enligt överenskommelse. Slut 2017-03-31 med chans till förlängning. 

Är du en person som gillar tanken på att göra det enklare för folk att engagera sig? Gillar du att ta kontakt med nya människor och är du peppad på att jobba med frågan hur olika grupper och organisationer kan samverka för att skapa ett mer jämlikhet samhälle? Då kanske du är den nya samordnaren för Agenda: Jämlikhet Stockholm! 

Agenda: Jämlikhet är en eventkalender för personer som är intresserade av jämlikhetsfrågor och som skulle vilja engagera sig. Hemsidan skapar en överblick över alla lokala events och organisationer som arbetar med olika jämlikhetsfrågor i staden, och gör det enklare för människor att engagera sig i de frågor som de brinner för.  Agenda: Jämlikhet gör det också enklare för alla de organisationer, grupper och nätverk som finns att utbyta erfarenheter och starta nya samarbeten för att stärkas i sitt jämlikhetsarbete. 

Vi söker nu en samordnare för att starta upp Agenda: Jämlikhet i Stockholm. Samordnaren kommer arbeta tillsammans med projektledaren i Stockholm med att starta upp och driva projektet lokalt, lansera sidan sthlm.agendajamlikhet.se och sprida sidan.

Agenda: Jämlikhet Stockholm finansieras med ekonomiskt stöd från Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, MUCF genom den nationella föreningen Agenda: Jämlikhet som har sitt huvudsäte i Göteborg. 

Beskrivning av tjänsten - kvalifikationer och arbetsuppgifter 

Samordnaren kommer arbeta tätt tillsammans med projektledaren med att starta upp en volontär-redaktion för Agenda: Jämlikhet Stockholm och förbereda lanseringen av sthlm.agendajamlikhet.se som planerats till början av december 2016.  Därefter är samordnarens främsta uppgift att marknadsföra sidan och projektet lokalt i Stockholm samt att samordna volontärgruppen. 

Kvalifikationer

Arbetet med att etablera Agenda: Jämlikhets hemsida och volontärgrupp kommer innebära kontakt med en stor mängd organisationer och personer. Därför är det viktigt att du har god organisationsförmåga och kan arbeta med att systematiskt dokumentera kontakter, för att kunna följa upp dessa och skapa transparens inom organisationen. 

Du har:  

- Universitetsutbildning inom medie-, kommunikation, samhällsvetenskaplig utbildning eller motsvarande kunskaper. 
- Erfarenhet av praktiskt arbete med jämlikhetsfrågor så som antirasism, könsidentitet, social och ekonomisk utsatthet, jämställdhet, sexualitet, funktionsvariation och tillgänglighet. 
- Erfarenhet av arbete inom civilsamhället och frivilligorganisationer som anställd eller volontär. 
- Erfarenhet av att ha arbetat med marknadsföring inklusive sociala medier. 
- Erfarenheter av att arbeta med att bygga nätverk och skapa samarbeten
- Erfarenhet av att hålla workshops, utbildningar och/eller processleda grupper.

Det är meriterande om du har: 

- Erfarenhet av att rekrytera och samordna volontärer eller liknande.
- Nätverk och kunskaper om Stockholms lokala jämlikhetsrörelser 
- Erfarenhet av att använda nätet som verktyg för organisering.

Som person är du: Självständig, initiativtagande, strukturerad, kommunikativ, idérik och nyfiken på olika människor. 

Arbetsuppgifter

Samordna organisationer

- Göra en inventering/lista på organisationer, grupper och nätverk som jobbar med olika jämlikhetsfrågor i staden -
- Kontakta och bjuda in till informationsmöten för att få organisationer att ansluta sig till sidan
- Uppdatera hemsidan med information innan lansering
- Upprätthålla och förvalta de kontakter som har tagits 
- Göra satsningar för att ytterligare organisationer ska ansluta sig
- Arbeta med löpande utvärderingar och riktade strategier för att skapa en bred representation av olika jämlikhetsfrågor och organisationsformer som Agenda: Jämlikhet står för

Redaktion och volontärer

- Fungera som redaktör för hemsidan och fylla den med innehåll innan lansering
- Rekrytera och utbilda volontärer
- Leda volontärerna i redaktionen av hemsidan
- Arbeta för att hemsidans innehåll ska vara av god kvalitet och stötta upp redaktionsarbetet om det behövs
- Fungera som stöd för volontärerna och se till deras intressen 
- Arbeta för att skapa en stabil volontärgrupp där volontärer kan trivas och utvecklas

Spridning och marknadsföring 

- Utveckla marknadsföringsstrategier för att sprida Agenda: Jämlikhet
- Arrangera lanseringsfest
- Skriva och publicera texter så som pressmeddelanden, nyhetsbrev etc
- Uppdatera sociala medier 
- Arbeta med användarstatistik från olika kommunikationskanaler för att utvärdera och förbättra marknadsföringsstrategier 
- Genomföra sociala medier kampanjer 

Att tänka på när du gör din ansökan 

Läs arbetsbeskrivningen och kvalifikationerna som krävs, samt är meriterande, noggrant. Fokusera på att ge exempel på arbetslivserfarenhet, initiativ och annat (betalt eller obetalt) som visar hur du uppfyller kvalifikationerna och de olika delarna av tjänsten.  Ditt brev bör inte vara längre än en a4. 

För att göra ansökan maila ditt CV och ditt personliga brev till info@agendajamlikhet.se  OBS! Skriv vilken tjänst du söker i ämnesraden i ditt mail. 

Frågor? 

Tveka inte att kontakt oss om du har några frågor eller funderingar!

Anna Lindeborg, grundare och projektledare : anna@agendajamlikhet.se  070-8338238 

Nora Oleskog Tryggvason, grundare och projektledare, nora@agendajamlikhet.se  , 076-2624120

  

Utmana normer genom grafik formgivning: mitt manifest

Att jobba med visuell kommunikation innebär att en tar plats i människors vardag – i reklam på stan, i tidningar, på internet, i film – och med det kommer ett stort ansvar. Bilder jag skapar eller använder i mitt yrke som art director och grafisk formgivare kan påverka den som möter dem på olika sätt, både kortsiktigt och i längden. Det här pratas det alldeles för lite om på designskolor och arbetsplatser. Det pratas om hur vi ska nå ut med en bild, med ett budskap, produkt eller tjänst för att sälja mer eller uppnå egna mål men vi pratar sällan om hur det påverkar betraktaren eller mottagaren.

Jag läste tre år på en designhögskola och det var någon gång andra året den här insikten växte fram. Det kritiska tänket var en del som fattades i utbildningen och som jag ville addera som en grund till det jag gör på något vis. Det kändes inte intressant att höra om teorier eller regelverk framtagna av endast vita män, när det i själva verket finns en mycket större bredd av personer i historien som arbetar på andra sätt och som kan representera flera – personer som borde ha lyfts fram, men som vi inte fick ta del av utan att ta reda på dem själva. Var fanns våra förebilder?

Jag började ifrågasätta om jag verkligen behöver utgå från klassiska regler inom typografi, bildkomposition, bildskapande med mera när jag formger och började bygga på en egen stomme att stå på, hitta verktyg att använda under processen. Det som har fått sammanfatta detta för mig är ett manifest – där jag formulerar vad jag står för och hur jag vill arbeta.

.

MANIFEST 

Normerna

Normerna / Att granska

Fråga dig själv vilka ideal du reproducerar. Granska Normerna – plocka isär och sätt ihop, lägg till och ta bort för att hitta rätt riktning. Inkludera och representera alla de människor som samhället faktiskt består av.

Kärleken / Att inspirera

Kärleken / Att inspirera

Lägg ned kärlek i arbetet. Experimentera och ha kul – inspirera och uppmuntra. Kom ihåg att patriarkatet står i vägen för kärleken – utan rättvisa kan den inte finnas. Använd kärleken som en transformerande kraft.

Det komplexa / Att utmana

Det komplexa / Att utmana

Låt dina kunskaper verka över landsgränserna. Förenkla inte i en värld som är komplex. Undvik det som ät statiskt och omfamna det som är flytande. Våga se saker irrationellt, bara så kan världen och tankar hos betraktaren utvecklas. Jobba multidisciplinärt – fastna inte i det förväntade. Tänj på gränserna.

Vägen / Att vara öppen

Vägen / Att vara öppen

Stå för det du tror på. Tillåt dig själv att följa magkänslan, men undersök och sätt ord på den. Låt processen bestämma riktningen. Våga se utopier, utan att fly verkligheten. Människor är människor och inte målgrupper. Var öppen för att omformulera dina föreställningar under arbetets gång.

De förenade / Att skapa något stort

De förenade / Att skapa något stort

Samarbeta med människor du kan göra stora saker med. Motarbeta hierarkier och arbeta på lika villkor.

Makten / Att ta ansvar

Makten / Att ta ansvar

Kom ihåg att arbete med visuell kommunikation innebär att en tar plats i människors vardag – med det kommer ett stort ansvar. Granska fin makt – På vilket sätt har jag makt i den här situationen, hur vill jag använda den och hur riskerar jag att använda den? Arbeta fritt under ansvar – gör det för strukturell förändring.

.

Eftersom att jag har kunskaLina Forsgrenper inom grafisk form har jag verktygen att påverka, att jobba mot ett jämlikt samhälle och använder den grafiska formen och branschen som plattform för att skapa förändring. Varje persons manifest blir individuellt efter dess visioner och jag skulle vilja uppmana alla människor, oberoende av arbetsfält, att skapa sina egna verktyg för förändring. Grafisk formgivning är ett av många sätt att granska, ifrågasätta, utmana och slutgiltigen även förändra normer i samhället.

/ Lina Forsgren, Art Director & Grafisk formgivare i eget företag och Feministiska Kommunikationsbyrån 

 

 

Film på Feministisk Festival: det handlar också om kamp!

Ett videoklipp cirkulerar på Facebook som är väldigt upplysande. Någon har satt ihop en och samma scen som upprepas i en mängd amerikanska filmer från olika decennier: Mannen läxar upp Kvinnan genom att raskt lägga henne över sina knän och smiska henne.

Filmvärlden har kommit långt ifrån denna bedrövliga syn på kvinnan som omyndig känslovarelse som mannen ska uppfostra. I dagens filmer och serier finns en mycket större variation av kvinnoporträtt. Till och med i de mest kommersiella produktioner finner vi både ekonomiskt oberoende och sexuellt aktiva kvinnor, professionella, karriärkvinnor, poliser, advokater, action-hjältar, skurkar, osv.

Men förlegade könsroller fortplantas nu som förr i amerikanska och amerikanskt inspirerade film- och tvproduktioner. Kvinnor är ofta hemmafruar som gett upp sina begåvningar för familjens skull, eller karriärkvinnor som inte desto mindre är övervägande smala, snygga, sexiga, hetero och vita. Alltför ofta ser vi scener där kvinnan lagar frukost och serverar sin tidningsläsande man. Oavsett karriär. Och alla singelkvinnor längtar till den stora dagen då de äntligen kan bli fullständigt självförverkligade: Bröllopet.

Hand i hand med reklamen förmedlar mainstreamfilm en syn på vad som är kvinnligt och feminint som kan vara svår att värja sig mot. Film är ett starkt medium som påverkar våra sinnen. Film är också ett symboliskt slagfält.

Vi som jobbar med film måste ta varje tillfälle i akt att visa andra bilder med annan avsändare än de kommersiella och konserverande bilderna.

Feministisk Filmfestival

Under Feministisk festival har flera filmaktörer och organisationer samlats för att ta fram ett filmprogram som vi hoppas ska erbjuda en bredare syn på vad det innebär att vara kvinna och flera infallsvinklar på feministisk kamp. Vi har satt ihop ett program med både långa och korta filmer som uppmanar till reflektion och samtal. Vi möter bland andra, oheliga morsor som inte är helt lyriska över moderskapet, kvinnor som väljer gerillakrig som utväg för förändring, queerradikaler som tar itu med könsidentitet, kroppspolitik och kvinnligt begär, muslimska ninjor som tränar självförsvar och utmanar patriarkatet. Med film och panelsamtal tar vi upp viktiga teman som unga kvinnors erfarenheter av psykisk ohälsa och som feminism i den arabiska och muslimska världen.

Vi bjuder in och välkomnar alla att ta del av detta filmprogram som är en del av Feministisk festival.Vi uppmanar också att diskutera, debattera, ifrågasätta och fortsätta kräva fler bilder som kan stå emot kommersiella och bakåtsträvande krafter.

Vi ses i salongerna!

// Paula Bustos Castro
Projektledare ARF Malmö

 

FILM PÅ FEMINISTISK FESTIVAL 

När: Lördagen den 11 juni 10.00-17.00, samt söndagen den 12 juni 10.00-17.00
Var: på Biograf Panora, Friisgatan 19D

Det är gratis inträde, och först till kvarn som gäller!

Filmprogrammet finns att hitta på ARFs hemsida eller på Facebook och information om hela Feministisk Festival hittar du här, eller på Facebookeventet

Filmprogrammet är arrangerat av: ARF – Film och kultur för Mänskliga Rättigheter, EXIL Filmfestivalen, Folkets Bio Malmö/Panora, Feministisk Festival, FilmCentrum Syd, IFEMA, Interfem, Latinamerika i Fokus, Malmö Arab Film Festival, Malmö mot Diskriminering, Malmö Queer Filmfestival.

Vi måste jobba emot ett hat som ofta sker bakom stängda dörrar

Angela Larsson, Nätaktivisterna

Sedan jag var 14 år gammal har jag i offentliga nätbaserade medier uttryckt frustration mot världen vi lever i. Den är fylld av rasism, med allt vad det innebär. Vi behöver slå tillbaka, ventilera och stärka varandra. På nätet kan du ramla bakåt i ett stöttande skyddsnät om du har tur, men du kan också upptäcka en förlängning på det hat du försökt tackla. Det kan ske i hotfulla kommentarer eller hatiska mail, något jag upplevt i massor. Vi kallar det näthat.

Näthat mördar människor världen över. På samma sätt som mobbning mördar. Det finns olika former av näthat, inget lättare än det andra. Det kan vara klasskamrater som tillsammans hackar på någon som är annorlunda genom internet för de tror sig vara osynliga. Eller ett kommentarsfält där människor uttrycker sig vidrigt mot en persons text, genom grova förolämpningar, förtal och personangrepp.

Nätaktivisterna är ett projekt som jobbar mot näthat genom utbildning. Nätaktivisterna föreläser i gymnasieskolor om hur vi unga kan använda nätet för att slå emot näthat genom dess penicillin - Nätaktivism. Vi som nätaktivister står för att en like på sociala medier är mer än en like som ett knapptryck. Detta representerar någonting större än så. Att visa stöd på internet är att solidarisera och ta ställning. Något vårt samhälle behöver mer av.

Som nätaktivist ägnar du dig åt att upprätthålla demokratins kärna. En nätaktivist jobbar antirasistiskt och är en förebild för hur vi ska använda den digitala plattformen vi har tillgång till för att förbättra vårt samhälle. Vi lär ut vilka lagar som måste följas även via nätet, hur du kan stötta dina medaktivister, och bland annat hur internet är ett verktyg för att göra samhället mer präglat av antirasism.

I den fysiska världen diskuteras näthat som ett fenomen en digital värld skapad - som om näthat är en parentes från det liv vi normalt sett lever. Egentligen är det bara en förlängning av trakasserier människor utövat mot varandra i åratal, nu samlade på en bekväm plats. Som alla möjliga har tillgång till. En offentlig plats, mer uppmärksamhetsväckande än ett torg.

Kanske ser du detta som ett hinder. Som ett spindelnät för brett för att hantera. Jag skulle påstå det omvända.

På internet kan vi gemensamt jobba emot ett hat som ofta sker bakom stängda dörrar. Trakasserier på Internet kan tacklas lättare än trakasserier som inte dokumenteras på samma vis. Nära på allt som rör den digitala sfären www, finns kvar. Det går att hitta, att fotas, att visa upp, att använda som bevis vid en fällande dom. Att hatet sker på internet gör att vi kan slå tillbaka med nätet som redskap.

Att lära denna generation, och alla andra kommande, hur vi gemensamt tacklar näthatet vid roten, är lösningen på hur det raderas för gott.

// Angela Larsson, Nätaktivisterna

Från ensam utvecklare till att ha kodat med hundratals kvinnor

Sedan jag börjat intressera mig för programmering har jag saknat att umgås med kvinnor. Jag träffar nästan bara män på jobbet. Trevliga, kompetenta män, men jag saknar mångfalden.

När jag läste Civilingenjörsutbildningen inom Teknisk Matematik på LTH i Lund så var där ganska många tjejer, nästan hälften av klassen. När jag började på min inriktining inom programmering så var det en drastisk förändring. När jag sedan kom ut i arbetslivet var det extremt. Kvinnorna lyste med sin frånvaro.

Även om jag har killkompisar jag kan dela mitt programmeringsintresse med så har jag i flera år saknat att dela det intresset med tjejkompisar. När jag förra sommaren fick höra att en av mina gamla kursare, Tone, hade börjat jobba som utvecklare på Volvo såg jag fram emot att träffa henne och prata om vilket språk hon programmerade i och vad hon tyckte om det. Jag hade en dröm om att kombinera min passion för att lära ut med min vilja att uppmuntra kvinnor att programmera. Efter ett par glas vin nämnde jag för Tone att jag skulle vilja anordna ett programmeringsläger för kvinnor.

Pink Programming Sunday på Minc i Malmö

Pink Programming Sunday på Minc i Malmö.

Jag hörde inget från Tone på ett tag, och jag visste inte hur jag skulle börja planera för lägret. Kommer någon vilja gå på ett sånt läger? Ska jag boka en lokal för 20 personer utan att veta att jag har råd att betala för den? Eller ska jag börja marknadsföra ett läger utan att jag är säker på att jag har en lokal? Min motivation började svika, tiden började bli knapp och jag bestämde mig för att min dröm fick vänta.

Då ringde Tone. Hon hade pitchat idén för Volvo, som älskade idén och skulle låta Tone köra lägret på arbetstid. Wow, nu var det bara att köra. Det telefonsamtalet var det som blev början till Pink Programming.

Pink Programming Sunday på Knackeriet i Stockholm

Pink Programming Sunday på Knackeriet i Stockholm.

Två månader senare åkte jag och Tone med varsin bil fylld med madrasser, hembakat bröd, projektor, blädderblock och mobil router till en gård mitt på en åker i Österlen i Skåne. Lägret var visade sig bli fullbokat med kölista på bara några dagar. Företag, skolor och flera tidningar tidningar visade intresse. Vi hade tackat nej till att medverka i Gomorron Sverige. De senaste veckorna hade minst sagt varit intensiva. Som tur var hade vi fått tag på en utvecklare till, Vibeke, som skulle hjälpa till som lärare på lägret. Helt ärligt vet jag inte vad vi hade gjort om inte Vibeke hade varit med. 

Deltagarna på lägret var mellan 14 och 45 år gamla och hade minst sagt blandad bakgrund. Lektionerna i Java-programmering, som vi själva föreberett, hade vi en omgjord lada ute på gården. Det var otroligt att se hur mycket kunskap deltagarna lyckades ta in på bara några dagar, och hur de hjälpte varandra med att lösa uppgifter sent in på kvällen. Jag är väldigt glad över den sammansättning av människor som var med på vårt allra första läger. Vi hade väldigt roligt.

Vibeke, Vanja & Tone

Vibeke, Vanja & Tone.

Pink Programming har nu funnits strax över ett halvår. Vi har nu även dagsevent, Pink Programming Sunday, där kvinnor oavsett ålder, bakgrund och tidigare erfarenhet träffas och programmera ihop. Sedan augusti 2015 har vi anordnat 15 fullbokade events runtom i landet och kodat med hundratals kvinnor.

Vilken tur att Tone ringde mig den där dagen i somras, annars hade jag inte haft ett nätverk av hundratals kvinnor att dela med programmeringsintresse med.

// Vanja Tufvesson, Pink Programming

 

 

Samhället är inte till för alla

Samhället är inte till för alla. Många människor med rörelsenedsättningar är fångar i sina egna hem. De kommer varken in eller ut ur sina bostäder, caféer, restauranger eller butiker i sin närhet. Den allmänna kollektivtrafiken stänger ute många som varken kan ta sig på eller av buss och tåg själva. Det är trottoarkanter, hinder, ojämna markbeläggningar som kullerstenar, trappor, trappsteg och avsaknaden av hiss överallt i vårt samhälle. Människor med rörelsenedsättningar utestängs från stora delar av det sociala livet när vänner och familjens bostäder inte går att besöka. Sitter du i rullstol så når du inte upp för att betala vid kassan och kan ofta inte ta ut pengar från bankomaten.

Otillgänglig stadsmiljö

Detta trots att Sverige 2007 undertecknade FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning. FN-konventionen började gälla 2009 och i januari 2015 införde Sverige en ny lag om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. FN:s övervakningskommitté för FN konventionerna har i starka ordalag kritiserat Sverige för den nya lagen. Lagen innehåller så många undantag att effekten tvärtemot lagens intentioner befäster diskrimineringen och utanförskapet hos människor med funktionsnedsättningar. År 2016 är Sverige fortfarande långt ifrån att leva upp till lagen om enkelt avhjälpta hinder än mindre att göra den fysiska miljön tillgänglig för människor med funktionsnedsättningar.

Handikapparkeringsplatserna upptas av bilar med förfalskade parkeringstillstånd eller används som uppställningsplatser. Människor som har allergier är en stadigt växande grupp i samhället. Offentliga platser som allmänheten har tillträde till ska hållas fria från växter med stark lukt, mattor, stoppade möbler med tygöverdrag, parfymerad tvål och rökrutor inom 25 meter från entrén. Teleslingor för människor med nedsatt hörsel till samlingslokaler dit allmänheten har tillträde saknas alltför ofta och för synskadade så är det extra svårt att ta sig fram. Våra allmänna platser är fulla av hinder som gatupratare, cyklar, stolar och bord som ställs i vägen på torg, gångbanor och trottoarer. Skyltningen i allmänna lokaler är oftast undermålig, sitter fel och saknar taktil skrift (överföring av information via fingrarna till personer med synnedsättning).

Otillgänglig stadsmiljö

Tillgängligheten eller otillgängligheten i samhället påverkar oss alla en eller flera gånger under livet. Vi blir alla äldre med allt vad det innebär av nedsättningar i syn, hörsel och rörelseförmåga. Många utav oss får barn eller får tillfälliga skador som ett tillexempel ett brutet ben. Kanske har du någon i din närhet som har svårt för att vara delaktig i samhället som alla andra?

Otillgänglig stadsmiljö

Tillgänglighetsgruppen.se inventerar olika offentliga tillställningar och lokaler i hela Skåne. Vi rapporterar resultatet och ger förslag vidare till de berörda. Tillgänglighetsgruppen.se har regelbundna kontakter med våra föreningar, medlemmar, rådet för funktionshindersfrågor, experter på tillgänglighet, näringslivet, politiker, beslutsfattare, fastighetsvärdar och statliga myndigheter.

Tillgänglighetsgruppen.se anordnar även möten, skickar skrivelser, ger föreläsningar och artiklar för att påverka beslutsfattare att skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla.

// Mattias Elensjö, Tillgänglighetsgruppen.se

”Alltså handikappet, jag vet inte ens var det sitter.”

Dennis Nilsson

Jag är skådespelare. Jag har varit heltidsarbetande skådespelare i tre år, efter en tvåårig skådespelarutbildning på Moomsteatern. Innan dess var jag amatörskådespelare i åtta år.

Jag har en funktionsnedsättning. Vi är sju skådespelare med funktionsnedsättningar som har anställning på Moomsteatern. Med samma villkor som skådespelare anställda på vilken annan teater som helst. Vi jobbar inte med funktionshinder på scenen. Vi jobbar med pjäser och berättelser.

Våra funktionsnedsättningar varierar och vi har olika behov av stöd, men det vi har gemensamt är att vi fokuserar på arbetet och försöker skapa ett bra samarbete. På min arbetsplats gör vi ingen skillnad på den som har funktionshinder eller inte. Vi har alla lika mycket ansvar för att göra en bra föreställning, var och en med fokus på sin arbetsuppgift. Vi försöker se till så att varje person som jobbar här kan göra sitt jobb så bra som möjligt.

Men den vanligaste frågan jag får, utav journalister och ibland av besökare på teatern, är ”Vad har du för handikapp?”

Alltså handikappet, jag vet inte ens var det sitter.

Jo, jag har en diagnos. Den heter Noonans syndrom och jag vet egentligen ganska lite om den. Den är inget jag funderar över i vardagen. Jag har sämre hörsel, sämre syn, svårt för att räkna och skriva. Kroppen orkar inte så mycket som jag önskar. Men istället för att fokusera på det så tänker jag: Vad behöver jag och hur kan jag få det?

När folk frågar hur det är att ha funktionshinder, undrar jag: Hur det är att vara normal? Ni säger att vi är jämlika, men varför fortsätter ni då att påpeka att jag är handikappad? Varför vill ni stoppa in mig i det facket?

Dennis Nilsson

När jag och mina kollegor blir intervjuade kan jag se ett mönster, där journalister ställer de svåra frågorna till regissören eller producenten, men när de pratar med oss skådespelare ställer de enkla frågor som ”Var det inte jobbigt att lära sig alla repliker?” De utgår ifrån att vi inte kan svara på svåra frågor, resonera kring vad pjäsen vill säga. De ger det inte ens ett försök.

Men visst har jag kollegor som är mer fokuserade på sitt funktionshinder. Därför att de är mer hindrade i vardagen. De tycker att det är jobbigt när de inte förstår eller inte kan kommunicera. De känner sig annorlunda, därför att världen runt dem är inte gjord för att de ska känna sig säkra.

Du måste vara hundra procent stark, ha hundra procent självförtroende för att orka med det här samhället. Det gäller oss alla, oavsett funktionsnedsättning. Tänk om vi kunde göra det annorlunda. Låta alla få vara annorlunda och ingen vara normal.

// Dennis Nilsson, skådespelare på Moomsteatern Malmö 

Bli volontär för Agenda: Jämlikhet!

Vill du göra det enklare för människor att engagera sig för jämlikhet? Gillar du att använda dig av webb och sociala medier? Vill du få kontakt med över 60 lokala jämlikhetsorganisationer i Malmö? Bli volontär på Agenda: Jämlikhet Malmö – den självklara platsen för ett mer jämlikt Malmö! 

Agenda: Jämlikhet är en eventkalender för jämlikhet! Vi samlar det lokala jämlikhetsarbetet på en sida och gör det enklare för fler att delta, engagera och organisera sig. Vi finns idag i Malmö och i Göteborg, mer info hittar ni under "Om oss" här på sidan! 

För att sprida sidan till så många som möjligt använder vi oss mycket av sociala medier med målet att göra agendajamlikhet.se till den självklara platsen för alla som är intresserade av jämlikhet. Vill du vara med i det arbetet? 

Vad du gör som volontär på redaktionen 

Vi söker volontärer till Agenda: Jämlikhet-redaktionen i Malmö som kan hjälpa till att fylla sidan med innehåll och sprida sidan till fler användare. 

Vi är en tajt redaktion och du som jobbar hos oss gillar att jobba tillsammans med andra mot gemensamma mål. Vi hjälper varandra och jobbar ihop för att sidan ska vara den bästa platsen för jämlikhetsfrågor! 

För att ansöka svarar du på 10 frågor i detta formulär. Sista ansökningsdag är 7 februari 2016. 

 Bli volontär

Du som söker: 

- Gillar kommunikation och sociala medier. Du vill lära dig mer om hur en uppdaterar en hemsida med snyggt, spännande, brett och inspirerande innehåll. Du kommer att få gå en utbildning och behöver inte ha några kunskaper om webbarbete sedan innan. 

- Är intresserad av jämlikhetsfrågor och vill hjälpa till att engagera fler! 

- Kan vara med på de obligatoriska utbildningsdagarna lördagen den 20 februari kl. 9-16 och söndagen den 21 februari kl. 9-13 i Malmö. 

- Kan avvara 2-3 timmar var tredje vecka som medarbetare på Agenda: Jämlikhets redaktion samt delta på ett redaktionsmöte á 2 timmar var tredje vecka. 

- Har tillgång till dator. Det krävs inga speciella program utan en dator med tillgång till internet räcker. 

Du får: 

- Utbildning i att vara webbredaktör och jobba med sociala medier.

- Möjlighet att tillsammans med andra jobba praktiskt och strategiskt för ett mer jämlikt Malmö.

- Kontakt med över 60 organisationer, grupper och nätverk som jobbar med olika jämlikhetsfrågor

- Handledning och regelbunden uppföljning av volontärsamordnare under årets gång

- Gemensamma volontärträffar för att inspirerar varandra, utvecklas och lära oss nya saker tillsammans. 

- Möjlighet till fortsatt engagemang i föreningen Agenda: Jämlikhet 

- Meriter för studie- och arbetsliv. 

För mer utförlig information om vad du får och gör som volontär klicka här!

Ansökan: 

Ansök genom det här formuläret och maila eller ring gärna Agenda: Jämlikhets volontärsamordnare Anna Lindeborg om du har några frågor eller funderingar: anna@agendajamlikhet.se / 0708 338 238 . Intervjuer kommer att hållas mellan den 8-12 februari. 

Hjäls oss att sprida annonsen!

Dela gärna länken på din Facebook, bjud in dina vänner till Facebook-evet . Din hjälp betyder jättemycket. Tack <3

/ Agenda: Jämlikhet-redaktionen 

Reviderad finansiering för ett hållbart civilsamhälle

Idag skriver Malin Beckman om projektet O/organiserad feminism? som höll i en workshop om att finansiera feminismen under MR-dagarna i Göteborg.

Organisationer i civilsamhället måste ha möjlighet att finansiera sin grundläggande verksamhet, elementär utrustning och basal personalvård. Kommuner och projektfinansiärer bör revidera sina stöd för att möjliggöra sådan finansiering.

 

Årets upplaga av MR-dagarna är slut. O/organiserad feminism och Malmö Jämställdhetsbyrå var på plats i Göteborg för att hålla en workshop om att finansiera feminismen. Finansiering av det feministiska civilsamhället har blivit en fokusfråga inom projektet, eftersom bristande finansiering är ett av de huvudsakliga hindren för feministisk verksamhet och feministisk organisering. Därför har vi tidigare lyft frågan om en feministfond som en tänkbar lösning.

 

Mindre summor blir stora
Workshopen visade, liksom den workshop vi tidigare genomfört i Malmö, att det ofta inte är de stora summorna som orsakar de största problemen. Istället är det de mindre summorna, de återkommande utgifterna som sammanlagt blir en tung ekonomisk börda för många organisationer. En börda som blir ett hinder när pengar saknas för att betala för det som är oumbärligt för ett civilsamhällesengagemang.

 

Vad kostar?
Det handlar om utgifter som dator, telefon, skrivare, kopiator, internet – arbetsredskap helt enkelt – och om kostnader för att kunna arbeta med spridning och påverkan – logotyp, hemsida, trycksaker. Men också om personalvård bland de anställda – friskvårdsbidrag, kollektivavtal, årlig lönehöjning, betald semester – självklarheter för många anställda inom andra sektorer men ofta rena önskedrömmen för anställda inom civilsamhället.

 

Samma kostnader men olika förutsättningar
Som en deltagargrupp på workshopen uttryckte det ”att driva en organisation är som att driva ett företag, det är samma saker som kostar”. Samma kostnader, men helt olika förutsättningar för att täcka dessa kostnader. Medan företag har som mål att gå med vinst, är civilsamhällets grundläggande princip att vara icke vinstdrivande. Samtidigt som företag och civilsamhällesorganisationer ofta konkurrerar om samma utrymme gällande synlighet och (i vid bemärkelse) kunder.

 

Revidera stödformer för ett hållbart civilsamhälle
Att det är mindre, återkommande kostnader som utgör ett betydande hinder inom det feministiska civilsamhället bör därför rimligen återspeglas i de stöd och medel som kan sökas för att finansiera denna verksamhet.  Vår uppfattning är att det i dagsläget inte är så. Därför vill vi uppmuntra finansiärer att se över hur medel fördelas och till vilka ändamål. Att möjliggöra för organisationer att söka medel som finansierar de grundläggande behoven för att kunna bedriva sitt arbete har potentialen att undanröja många hinder inom det feministiska civilsamhället, och därmed bidra till en mer jämställd, jämlik och rättvis värld.

 

Vi uppmuntrar kommunpolitiker att inrätta organisationsstöd för organisationers grundläggande verksamhet genom att utgå från organisationers långsiktiga mål. Och vi uppmuntrar projektfinansiärer att utöka sina stödformer till att också omfatta organisationsstöd. På så sätt skapar vi ett hållbart feministiskt civilsamhälle. Och på så sätt att har vi större potential att uppnå ett jämställt, jämlikt och rättvist samhälle.

 

Kostnad

Malin Beckman
Projektledare för O/organiserad feminism?
Malmö Jämställdhetsbyrå

Vi gör social mobilisering!

Idag skriver Aina Gagliardo om projektet Lokal social mobilisering - ett mänskligare samhälle, som drivs av riksföreningen för Sveriges Stadsmissioner. De bjuder även in till en konferens i Malmö 3 december med massa spännande programpunkter som finns att läsa mer om här!

Människors rättigheter kränks på daglig basis i Sverige. Det är ett faktum. Antingen som ett resultat av andra människors ord och handlingar eller som en konsekvens av olika samhällsinstitutioners bristfälliga strukturer. Men vad händer när en människa fråntas rätten att leva fullt ut? I många fall ingenting.

Många gånger vet vi inte precis hur vi ska gå tillväga för att kräva vår rätt, eller så vet vi inte ens att vi har rätten att åberopa våra rättigheter. Detta gäller inte enbart de grupper i samhället som är mest marginaliserade utan även en större del av befolkningen. På grund av den strukturella rasism som genomsyrar såväl den svenska statsapparaten som offentliga institutioner är det dessutom vanligt att vissa grupper får sämre information och hjälp att få sina rättigheter uppfyllda. Därför är kollektiv organisering viktigare än någonsin idag.

Att stödja marginaliserade gruppers organisering, låta människor själva definiera sin situation och sina krav för att sedan utveckla strategier för konkret förändring. Det har varit utgångspunkten för Sveriges Stadsmissioners projekt Lokal Social Mobilisering – ett mänskligare samhälle.  I tre år har många grupper i olika delar av landet organiserat sig och utvecklat olika strategier för att kräva sina rättigheter. Bland de mobiliseringssatsningar som genomförts finns Kvinnosim i Linköping som kämpar för att få en simtid för kvinnor på simhallen, Asylstafetten i Malmö som driver kampen för en human flyktingpolitik, EU-migranter i Göteborg som belyser frågor om sina juridiska rättigheter och FAMIS i Stockholm som driver en organisation för mottagande av afrikanska migranter.  



Den 3 december möts alla grupper som mobiliserat sig tillsammans med forskare, representanter från civila samhället, studenter, tjänstemän och fler under en heldag om social mobilisering på Malmö högskola. Där kommer grupperna att tala om hur de gått till väga och tillsammans med andra analysera mobiliseringsprocesserna. Några av de frågeställningar som kommer att diskuteras är; Vilka faktorer är viktiga för att skapa social mobilisering? Vilka samarbeten är grundläggande för gruppen för att utvecklas? och; Vilka hinder kan det finna på vägen att förändra sin livssituation kollektivt? Alla är välkomna att komma och tillsammans utveckla ny kunskap kring social mobilisering, en av de viktigaste frågorna i dagens Sverige.

Aina Gagliardo
Projektledare i Malmö för projektet Lokal social mobilisering - ett mänskligare samhälle, drivet av Riksföreningen för Sveriges Stadsmissioner

Anmäl dig här!

 

"Varför behövs feminism? Ju äldre jag blir desto mer inser jag hur viktig feminismen är. "

Idag skriver Roba Alkhateeb om temat feminism och varför hon grundade "Pink Room" som är Sveriges största tjejgrupp inom Facebook - med över 10.000 gruppmedlemmar! 

Roba

Varför behövs feminism? Ju äldre jag blir desto mer inser jag hur viktig feminismen är. Anledningen till att jag inte riktigt tänkte på feminism när jag var yngre beror på att min manliga förebild faktiskt är min pappa. Min far är helt underbar, han gör allting för min mamma och han har aldrig begränsat mig eller mina två systrar genom att tala om för oss att "så kan ni inte göra p.g.a. ert kön".

Jag härrör från en arabisk kultur och därför vet jag automatiskt var gränserna går för mig gällande religion och vad som är okej och inte okej att göra. Jag själv har valt att inte festa, röka, dricka etc. - det har aldrig varit något mina föräldrar har behövt säga till mig. Jag själv väljer när jag ska ut, vem jag ska ut med och vad vi ska göra. Jag håller mig till mina gränser som jag själv satt upp och jag berättar allt som händer i mitt liv för mina föräldrar. Ibland kan det vara skönt att prata om vissa grejer med äldre syskon, för de har trots allt växt upp här i Sverige till skillnad från mina föräldrar. Min äldre och enda bror är 29 år gammal, han är ”my rock” om man kan säga det så där rakt ut. Jag vet att vad som än händer så kommer han alltid, och då menar jag alltid, vara där för mig, i alla lägen. Detta har jag vetat sedan jag var ett barn, att min äldre bror är någon jag kan vända mig till. Nu har jag växt upp, idag är jag 18 år gammal och jag har insett att feminism är någonting ytterst viktigt i dagens samhälle. Jag hade det bra i min uppväxt, med pappa och bror som respekterat mig som flicka och nu som kvinna. Tyvärr har jag nu insett att alla tjejer inte fått ha det så bra som jag haft det.

Det var när jag startade en tjejgrupp på facebook, Pink Room, som är nu den största svenska tjejgruppen på sociala medier med hela 10 100 medlemmar som jag insåg vikten av ”feminism”. Min tanke med gruppen var att kunna hjälpa tjejer som inte har några vänner. De ska kunna känna att Pink Room är ett säkert, trivsamt och mysigt ställe. Det ska vara en plats där man ska kunna tala fritt om vad som helst. Med det har jag fått många plus på vägen kan man säga. Jag kom på idén med anonyma inlägg inte länge efter jag startat gruppen. Detta går ut på att tjejer skriver en text, en fråga eller vad som helst och jag lägger upp det för det och döper inlägger ”anonymt”.

Vad jag/vi på Pink Room fått se är sorgset. Många tjejer som blir misshandlade, våldtagna, kallade för ord som "hora" och mycket mer. Det betyder en tjej/kvinna som säljer sig själv, varför skulle någon vilja kalla sin dotter eller fru för något sådant? En av tjejerna var tvungen att gifta sig med sin kusin som misshandlade henne och våldtog henne varje natt. När hon vände sig till föräldrarna, sade de "lämnar du honom så dödar vi dig". Hon var även gravid och mannen ville att hon skulle ägna sitt liv åt att föda barn till honom. Hon fick varken jobba eller träffa sina vänner, hon var tvungen att sitta hemma från morgon till kväll. Varför? Just för att han är "mannen" och han ska få bestämma, hon är kvinna och därför får hon inte tycka och göra som hon vill.

Nu tänker jag mest på att vi lever i Sverige. Vi, de flesta, har fått lära oss att här i Sverige kan man alltid få hjälp vare sig det vore av socialen, polisen eller kvinnojouren. Om så mycket händer här i Sverige, vad händer då i andra länder där kampen mot ökad jämställdhet är så bristfällig? 

Jag tror att det ser ut så här just för att många har fått med sig den här kvinnoförtryckande människosynen i samband med uppväxt och uppfostran. Mannen ska vara ”stor” och ”stark”, ”modig” och ”kraftfull”. Kvinnan ska vara ”ödmjuk”, ”känslomässig” och helt enkelt vara som en ballerina prinsessa. Män får för sig att man som kvinna inte får tycka och tänka som man vill. Det är den skeva bilden på hur män och kvinnor ska vara. Många får växa upp i en miljö där mamman är arbetslös, hon är hemma för att ta hand om barn, städa och laga mat. Mannen jobbar och det är mannen som får bestämma över ekonomin. Därmed är kvinnan låst, lämnar hon mannen vad har hon då? Inga pengar, inget jobb, hur ska hon ta hand om sig själv? En sak min mamma alltid sagt till mig är följande: "en kvinna som inte kan stå på egna ben är ingen riktig kvinna.” Hon menar att som kvinna måste man ha jobb, pengar och kunna försörja sig själv och vara självständig. Varför ska man behöva be sin man om pengar? 
Jag blir så otroligt besviken när tjejer använder "jävla feminist" som öknamn. Vissa verkar tro att feminism går ut på att gå runt med håriga armhålor och att vara arga på män. Så är inte fallet. 

FEMINISM -is⁴m, r.; best. -en. [jfr d. feminisme; av fr. féminisme, till lat. femina (se FEMININ, adj.)]
[FEMINISM 1] 1) åskådning som hävdar o. rörelse som arbetar för kvinnans fulla (ekonomiska, sociala o. politiska) likställighet med mannen, kvinnoemancipation(en), kvinnorörelse(n)

Feminism jobbar för DIN RÄTT SOM KVINNA att kunna få lönen du förtjänar, att kunna få rösta och ha minst lika mycket inflytande inom politik som mannen. Det är din rätt som människa, inte som kvinna.  Tack vare min "lilla" grupp på facebook insåg jag vad feminism egentligen går ut på och varför det är så oerhört viktigt.

Feminism behövs så länge ”Pink Room” behövs. Feminism behövs för att vissa kvinnor behöver råd av andra för hur man lämnar en osund relation, för att vi kvinnor gång på gång måste lyfta varandra från botten, för att vi måste plåstra om varandras sår vi fått av män vi älskar eller av samhället vi lever i. Så länge vi behöver en plattform, fri från män, där vi kan andas ut och ta hand om varandra, behövs feminism.

Roba Alkhateeb

"Jag skiter i din statistik, det är dags att du börjar lyssna på min!"

MAN

Ni vet hur det kan vara, en diskuterar ditten och datten på förslagsvis en förfest. Du och fellow kvinnor i ditt liv börjar prata om det här förejäääävla läskiga med att gå hem ensam på kvällar och nätter. Den där känslan av att något alltid kan hända oavsett om en befinner sig på välkänd eller okänd väg. Rädslan. Det nickas i samförstånd, skakas oroligt på huvuden och någon (jag) skriker rätt ut i ren frustration över att världen är så fuckad. Så från ingenstans entrar en skäggig snubbe konversationen (gu va skäggiga ni är nuförtin) och ba:

“Meeeen alltssååååå, ni behöööööver inte känna er rädda, ni VET VÄL att STATISTISKT SETT är det JÄäääTTTeeeeliten risk att något händer när en går hem sådär”

Eh. Först och främst. VET JAG? Ba näää visste inte om detta *taaack* för att du kommer här och informerar lilla mig om hur världen fungerar. Blä. För det andra, sluta prata om din jävla statistik. Hur ska den göra mig lugnare? Typ om jag hade sagt att en pungspark bara gör ont 30 procent av gångerna, hade du känt dig lugnare när ett knä närmade sig ditt skrev då? Nä, ska vi snacka statistik är det snarare hög tid att du börjar lyssna på min.

DU VET VÄL att statistiskt sett kommer en av tre kvinnor utsättas för ett sexuellt övergrepp, till exempel jag eller någon av mina två systrar.

OCH DU VET VÄL OCKSÅ att 98 % av alla som misstänks för sexuella övergrepp är män. Eftersom var tredje kvinna blir utsatt för ett sexuellt övergrepp är det statistiskt extrem stor risk att jag beblandar mig med män som begår dessa övergrepp dagligen.

Där har du statistik som tåls att upprepa. Jag och alla olika kvinnor lever i vetskapen om att den här statistiken är vår verklighet. Vi har i hela våra liv levt under det förtryck som våldtäktskulturen bidrar med. Vi har tafsats på, gapat- och visslats efter på gatan, blivit slagna av pojkarna i klassen bara för att få höra att de är kära i oss, blivit våldtagna för att sen inte bli trodda för vad hade du egentligen på dig och hade du druckit och förstod han verkligen att du inte ville och du bad ju typ om det och nä han skulle aldrig göra något sådant och BLABLABLA så jävla mycket SKIT har vi fått utstå för att vi råkar ha kroppar i en våldtäktskultur.

Nej, kom inte och berätta för mig och fellow systrar hur vi ska känna. Säg FY FAN DET ÄR VIDRIGT, JAG SKA TA MITT ANSVAR, LÄRA MIG, ALDRIG MISSTRO OCH ALLTID AGERA, DETTA MÅSTE FÅ ETT SLUT! (saknar fan upprörda reaktioner från män angående våldtäktskultur), sen är du tyst. Ingen man behöver någonsin uttala sig om hur det känns att gå hem ensam som kvinna, om du inte fattade det innan; Varsågod, you got educated for free!

Micaëla Gripenberg

5 frågor till Stephanie Thögersen

Stephanie Thögersen som jobbar på Sveriges Kvinnolobby svarar på 5 frågor om sitt förändringsarbete, att granska den feministiska regeringen och att göra mycket snack till mycket verkstad!

Stephanie

1. Vem är du och hur är du engagerad för jämlikhet?

Jag heter Stephanie Thögersen och jobbar som programansvarig på Sveriges Kvinnolobby som är ett paraply för kvinnoorganisationer i Sverige. Vårt jobb är att samla kvinnorörelsen i Sverige och påverka beslutsfattare och opinionsbildare i Sverige, men även en del på EU-nivå och på internationell nivå.

2. Vilken är din/er metod för att jobba för förändring?
Vi granskar regeringens jämställdhetsarbete genom att bland annat skriva skuggrapporter och se till att regeringen lever upp till Kvinnokonventionen och de åtaganden som de har gjort. Vi driver även en rad kampanjer, tex 15:56-rörelösen för lika lön, Reklamera mot sexistisk reklam och Feministiskt nej till surrogatmödraskap.
 
3. Vad är den största utmaningen i förändringsarbetet?
Att det snackas väldigt mycket men händer väldigt lite.. risken är att det bara blir snack och ingen verkstad. Vi hoppas att den feministiska regeringen lever upp till det den säger och kommer med konkreta förslag som skapar verklig förändring.
 
4. Vilken är den största lärdomen du fått av att jobba med förändring för jämlikhet?
Att det är lättare än man tror. Fler borde försöka! Det är också viktigt att vara grundad i den man gör. I vårt fall arbetar vi utifrån Kvinnokonventionen, och det är viktigt att vi kan härleda allt vi gör till den. Ibland frågar folk hur vi kan vara en så radikal organisation, och svaret är att det är för att Kvinnokonventionen är så radikal!
 
5. Vilket är ditt bästa tips till någon som vill jobba för förändring?
Höj blicken! Se de stora frågorna och perspektiven. I en tid när folk gärna gräver ner sig i skyttegravar är det viktigt att höja blicken och samarbeta. Alla krafter som vill åt samma håll måste samarbeta och hjälpas åt. Fokusera på de verkliga problemen istället för att kritisera varandra.

Sveriges Kvinnolobbys hemsida.

5 frågor till Marion Englaborn

Idag ställer vi fem frågor till Marion Englaborn som kämpar för att vården ska bli bättre på att möta personer bemöta alla personer. Oavsett sexuella preferenser eller könsuppfattning/historik, med värdighet och på ett bekräftande sätt.

Marion Englaborn

1. Vem är du och hur är du engagerad för jämlikhet?
Marion heter jag och jobbar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med palliativ vård. Detta innebär att jag har hand om döende patienter. Mitt jämlikhetsarbete just nu är att jag vill att vården mer ska profilera sig med hbtqi-kompetens. Jobbar man inom vården så ska man kunna bemöta alla personer, oavsett sexuella preferenser eller könsuppfattning/historik, med värdighet och på ett bekräftande sätt. Jag upplever vissa brister och försöker tillföra mina kunskaper och erfarenheter för att komplettera en stor kunskapslucka. Vi som vårdar bemöter oftast med tystnad när det dyker upp svåra ämnen som berör just normer och sexualitet. Denna tystnaden vill jag bryta. Tystnad är ingen positiv bekräftelse – tvärtom kan den orsaka mer lidande.  

2. Vilken är din/er metod för att jobba för förändring?
Det är mer en inställning än en metod. Uthållighet, tolerans och öppenhet. Öppenhet med vem jag är och varför detta är viktiga frågor att prata om. Att prata om normer och fördomar när de dyker upp är ett bra sätt att medvetandegöra sitt beteende. Vi är inte alltid medvetna om att det vi gör och säger kanske kränker någon, diskriminerar eller exkluderar.

3. Vad är den största utmaningen i förändringsarbetet?
Att jag måste out:a mig själv. Alltid vara beredd på att kompromissa min integritet för att folk ska kunna ställa sina frågor och bli av med förutfattade meningar.

4. Vilken är den största lärdomen du fått av att jobba med förändring för jämlikhet?
Att vi har långt kvar att gå. Det finns en hel del kvar att göra. Vi tror gärna att vi är medvetna och fördomsfria – tills vi faktiskt möter en person som får igång alla våra förutfattade meningar och det kan bli ren kaos. Inom vården tror vi att vi bemöter alla lika och att det är det som är det viktigaste. Detta är fel på två plan. För det första bemöter vi inte alla lika. De patienter vi inte kan relatera till eller som vi tror att vi inte har något gemensamt med – dem ger vi inte samma uppmärksamhet som de vi lätt kommer överens med och känner igen oss själva i. 
För det andra så ska vi heller inte bemöta alla lika – men likvärdigt. Vi ska kunna bekräfta varje person för hurdan och vad den är. Alla har inte samma förutsättningar och då är det upp till oss som vårdare att finna patienten där denne är och stötta och bekräfta den efter det. Detta är vår utmaning. Varje möte är unikt. Våga möt patienten – våga möt människan.

5. Vilket är ditt bästa tips till någon som vill jobba för förändring?
Ge inte upp. Det är svårt att bli profet i sin egen hemstad. Sprid kunskapen och inspirera andra. Ditt engagemang kan inspirera andra på oväntade sätt. Ha tålamod. MYCKET tålamod. 

5 frågor till Sara Haraldsson

Sara Haraldsson, generalsekreterare för Maktsalongen svarar på 5 frågor om förändringsarbete. Hon berättar om de största utmaningarna i arbetet för jämlikhet och delar med sig av sina bästa tips!

Sara Haraldsson
Foto Emilia Bergmark-Jiménez.

1. Vem är du och hur är du engagerad för jämlikhet?

Jag heter Sara Haraldsson och är generalsekreterare för Maktsalongen. Jag har ända sedan jag var 14 vart engagerad i det unga civilsamhället. Att vara engagerad i en ungdomsorganisation är i mångt och mycket fantastiskt, men jag stötte också tidigt på ojämställdhet. Därför startade jag tillsammans med Sofia Brändström 2011 Maktsalongen. Maktsalongen arbetar för ett jämställt ungt civilsamhälle. Det gör vi genom att driva mentorskapsprogram och nätverk för kvinnor som är ledare i det unga civilsamhället, genom att ge organisationer metoder och verktyg för att själva jobba med sin organisations jämställdhet och genom att sprida kunskap om jämställdhet och jämställdhetsarbete. Sedan början av 2014 jobbar jag heltid med Maktsalongen som generalsekretare.

2. Vilken är din/er metod för att jobba för förändring?
Vi tror att för att skapa jämställdhet måste vi jobba med det på individnivå, organisationsnivå och samhällsnivå. Därför har vi ett nätverk för kvinnor som är ledare, vi har ett program och håller utbildningar för organisationer som vill jobba med jämställdhet och vi försöker skapa debatt om frågor som vi tänker är viktiga för att skapa jämställdhet, exempelvis jobbar vi just nu mycket med stress.

3. Vad är den största utmaningen i förändringsarbetet?
Att det ibland snubblar på sig själv. Att personer som vill jobba med jämställdhet möts av sånt stort motstånd och ojämställdhet i sin organisation att de väljer att sluta, vilket gör att det inte blir någon förändring, att de som är emot får som de vill. Så den största utmaningen är väl att få med tillräckligt många på tåget för att kunna gå framåt, men samtidigt fatta att alla inte måste vara med på tåget för att det ska gå att skapa förändring.

4. Vilken är den största lärdomen du fått av att jobba med förändring för jämlikhet?
Att det inte måste vara så himla svårt. Att jobba med förändring för jämlikhet eller jämställdhet är som att jobba med vilket förändringsarbete som helst. Ibland tror jag vi gör vissa saker krångligare än vad de egentligen är och det blir ett enormt hinder och en tröskel som gör att vissa inte vågar börja för att de tror att det ska vara så svårt. Typ 90% av arbetet är superenkelt, så det bästa är ju att börja med det än att fokusera på de 10% som kommer bli svårt. Det får vi lösa efter vägen.

5. Vilket är ditt bästa tips till någon som vill jobba för förändring?
Att bara köra. Jämställdheten och ojämställdheten händer överallt. Det är inte bara ett problem, det är tusen problem, och därför finns det inte bara en lösning. Så istället för att lägga massa tid på att försöka hitta den enda perfekta lösningen som ska lösa att problem, gör massa saker. Vissa kommer inte funka, men vissa kommer skapa skillnad. Men det går inte att innan veta vad som kommer funka och inte. Därför måste en testa och upptäcka längst vägen och därför är det viktigt att det är okej att göra misstag. Är det okej och en vågar testa så kommer det gå toppen och då kommer de kunna åstadkomma skillnad på riktigt.

Twitter @saraharaldsson
sara@maktsalongen.se
maktsalongen.se
facebook.com/maktsalongen
twitter.com/maktsalongen

Vi söker samordnare för Agenda: Jämlikhet Malmö

Samordnare för Agenda: Jämlikhet Malmö
Arbetsgivare:
Ladyfest Göteborg
Titel: Samordnare, Agenda: Jämlikhet Malmö
Ort: Malmö
Anställningsform: Projektanställning 
Omfattning: 50%
Sista ansökningsdag: 2015-08-10
Intervjuer: Hålls mellan 2015-08-18 och 2015-08-21 
Start: 2015-09-01 eller enligt överenskommelse. Slut: 2015-12-15 med chans till förlängning. 

Agenda: Jämlikhet är en eventkalender på nätet som verkar för att stärka arbetet för jämlikhet och göra det enklare för fler att engagera sig. Det finns en lokal sida för Malmö och en för Göteborg. Förutom en eventkalender har sidorna samlad information om olika organisationer och grupper som arbetar med jämlikhetsfrågor. Det finns även en blogg där vem som helst får diskutera jämlikhetsfrågor utifrån olika teman. 

Vi söker nu en samordnare för Agenda: Jämlikhet-Malmö som tillsammans med projektledarna i Göteborg kommer arbeta med att driva den lokala sidan i Malmö och sprida projektet lokalt. Agenda: Jämlikhet drivs genom föreningen Ladyfest Göteborg och finansieras med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Arbetsuppgifter

Redaktörsarbete

Samordnaren arbetar med att hålla Malmö-sidan uppdaterad med alla stadens jämlikhetsevenemang, nya organisationsprofiler, tips och blogginlägg. Du behöver därför:
- hålla sig uppdaterad om vad som händer inom olika jämlikhetsrörelser lokalt
- presentera informationen på ett snyggt och lättillgängligt sätt på hemsidan 
- Planera olika teman till bloggen, höra av sig till olika personer och uppmuntra dem att blogga
- hålla kontakten med alla som på olika sätt bidrar till sidans innehåll.

Kommunikation, spridning och sociala medier 

En stor del av det dagliga arbetet handlar om att sprida Agenda: Jämlikhet till jämlikhetsintresserade personer som kan ha användning av sidan. Ett av våra mest kraftfulla verktyg för spridning är sociala medier, men också andra aktiviteter. Arbetsuppgifterna består bland annat i att:
- skriva olika slags texter som till exempel pressmeddelanden, nyhetsbrev etc.
- hålla i presentationer, leda workshops och medverka under olika events 
- planera och sköta den löpande uppdateringen av sociala medier
- uppföljning av olika spridnings- och marknadsförings aktiviteter

Därför är det viktigt att du har god vana att arbeta med sociala medier. Att du kan uttrycka dig på ett sätt som är tydligt, kärnfullt och inspirerande och att du är idérik och varierad i din kommunikation. 

Nätverkande 

Agenda: Jämlikhet arbetar för att skapa en överblick över breda jämlikhetsrörelser. Vi vill samla olika sorters organisationer, grupper, nätverk och olika slags evenemang som arrangeras i jämlikhetens tecken. En viktig roll som samordnare är därför att:
- aktivt arbeta för denna bredd genom att löpande analysera innehållet på sidan och deltagarna i projektet 
- identifiera förbättringsområden och genomföra punktinsatser för att skapa en så stor bredd som möjligt
- skapa kontakter med olika nyckelpersoner, att nätverka, att inte vara rädd att lyfta luren och ringa folk och att på ett tydligt sätt följa upp och    dokumentera alla kontakter som tas
- involvera en volontärgrupp i projektet.

Då arbetet tillsammans med projektledarna huvudsakligen sker på distans är det av stor vikt att du är självständig i ditt arbetssätt och har god kommunikationsförmåga.

Kvalifikationer

- Universitetsutbildning inom medie-, kommunikation/ marknadsföring, genusvetenskap, annan samhällsvetenskaplig utbildning eller motsvarande kunskaper.
- Erfarenhet av praktiskt arbete med jämlikhetsfrågor så som jämställdhet, könsidentitet, social och ekonomisk utsatthet, sexualitet, antirasism, funktion och tillgänglighet.
- Erfarenhet från/engagemang inom civilsamhället och frivilligorganisationer.
- Goda kunskaper i att arbeta med spridning/marknadsföring genom olika aktiviteter inklusive sociala medier.
- Goda kunskaper i att bygga nätverk och skapa samarbeten.
- Nätverk och kunskaper om Malmös lokala jämlikhetsrörelser är meriterande.
- Erfarenhet av att använda nätet som verktyg för organisering är meriterande. 

Som person är du: Självständig, initiativtagande, strukturerad, kommunikativ, idérik och nyfiken på olika människor. 

Skicka ditt CV och personliga brev till info@agendajamlikhet.se senast 10 augusti. Intervjuer hålls över Skype mellan 18 och 21 augusti. 

Vänliga hälsningar, Agenda: Jämlikhet

#15sekunderiAlmedalen

Här är några av alla som hittills spelat in sitt budskap till ‪#‎15sekunderiAlmedalen‬: Crossing Boarders, Danskompaniet Spinn, Feministiska Juriststudenter Göteborg, Föreningen Shedo, GIL, Made in Backa, Mötesplats Simone och #100 workshops. ❤ till alla er som redan skickat in filmer, men det finns fortfarande plats för fler. 

15 sekunder i Almedalen är Agenda: Jämlikhets kampanj för att lyfta viktiga jämlikhetsfrågor under politikerveckan i Almedalen. Tillsammans samlar vi in röster från olika jämlikhetsrörelser som inte finns representerade då beslutsfattare samlas första veckan i juli (läs mer om Almedalsveckan här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Almedalsveckan). 

Fråga dig: Om du hade 15 sekunder på stora scenen i Almedalen, vad skulle du säga då?  

Vi kommer samla in filmer och texter där ni själva får ta upp de jämlikhetsfrågor som behöver lyftas! Kampanjen kommer spridas genom våra sociala medier och med hjälp av alla de personer och organisationer som vill hjälpa till att lyfta de jämlikhetsfrågor som oftast kommer i skymundan. 

Spela in en film 

Spela in en film på max 15 sek där ni/du lyfter den jämlikhetsfråga som borde diskuteras i Almedalen. Tänk dig att du har 15 sekunder på stora scenen i Almedalen och föra fram ditt budskap! Filmen kan ta upp vilken jämlikhetsfråga som helst. Eftersom den bara kan vara 15 sekunder lång kan det vara bra att avgränsa sig. Istället för att tillexempel ta upp ekonomisk ojämlikhet som är en väldigt stor och bred fråga kan det vara tydligare att fokusera på något mer specifikt. Ett exempel skulle kunna vara att cirka 230 000 barn i Sverige lever i ekonomisk utsatthet idag. Att barnfattigdomen skiljer sig mellan olika delar i landet och att flest antal fattiga barn bor i Malmö. Filmen kan vara med en eller flera personer, eller bara en röst. Budskapet är det viktiga! 

Här finns en video vi gjort om kampanjen!

Skriv en kort text 

Om du inte vill spela in en film kan du skriva ditt budskap i text istället. Skriv max 300 tecken inkl. blanksteg. Även här gäller det alltså att fatta sig kort och koncist! Vi kommer samla alla texter och göra bilder med texterna på som en del av kampanjen. 

Behöver du hjälp?

Känns det svårt att formulera ert budskap? Att spela in filmen eller veta hur ni ska göra? Säg till så hjälper vi er! Vi bollar gärna idéer eller hjälper till med praktiska grejer! 

Om ni har några frågor eller funderingar är det såklart bara att ringa eller maila Nora Oleskog Tryggvason.
Mail: nora@agendajamlikhet.se 
Tel: 0762-62 41 20 

Vem drabbas av censur på sociala medier? 

Ett upprop mot begränsande normer, Facebookcensur och för kampanjen Free the Nipple. 

Den amerikanska jämställdhetsrörelsen Free the Nipple kämpar mot kvinnoförtryck och censur. Via film, sociala medier och en gräsrotskampanj som frontas av kända namn som Miley Cyrus, Liv Tyler och Lena Dunham läggs fokus vid könsdiskriminering. Liknande initiativ har även startats i Sverige. Det förtryck som rörelsen främst kämpar mot är det faktum att bröstvårtan på den kvinnligt kodade personen alltid ses som något sexuellt. På sociala medier får varken den kvinnligt kodade bröstvårtan eller en i helhet naken kropp finnas. Men precis som i verkliga livet är det inte alltid tydligt precis hur vi blir kontrollerade. Vem ligger bakom besluten? En stat? En lagbok? En jantelag? Patriarkatet? 

 

Konstbild av bröstvårta på ett fat av Lena Mattsson

solosexFyra myter om sexet efter 50

 

Några exempel på bilder som blivit censurerade av Facebook: Konstnären Lena Mattssons bilder från utställningen To Eat Or Be Eaten, Malin Garptofts bild om solosex och RFSUs kampanj om Sex efter 50. 


Vi är många aktörer inom sexualupplysande områden och som arbetar med olika kulturuttryck som känner oro inför censurens dominans på sociala medier. Spridning av information och medvetandegörande kampanjer försvåras genom blockningar av inlägg och konton, trots avsaknad av sexuell explicitet. Ett av de senaste ingreppen från Facebook var då RFSU inte tilläts sprida sin kampanj
Sex efter 50. 

Ett viktigt perspektiv som tyvärr ofta exkluderas i samband med kampanjen Free the Nipple eller liknande events är hur transpersoner drabbas av samhällets binära syn på människans kropp. Det råder en föreställning om att du antingen är man eller kvinna. För många ser verkligheten annorlunda ut. Det blir skevt att förutsätta att en person som har bröst med fettvävnad, eventuellt i en bh, per automatik identifierar sig som kvinna. En transperson med kvinnligt kodad kropp blir konstant felkönad av sin omgivning. Den kan dessutom bli bötfälld för att gå med bar överkropp i strandmiljö eller ombedd att klä på sig en topp på gymmet till skillnad från personerna där vars kroppar är manligt kodade. Att detta skulle störa allmän ordning är endast sant för omgivningen som tittar på brösten och tycker att de hör hemma i en sexakt. Och vad säger det om manligt kodade bröst? Oavsett vem vi är bör det vara upp till var och en precis vad som ingår i ens sexlust- och praktiker. På stranden brukar vi sola och bada och på gymmet träna. Varför pratar vi om sex?  

Det är fantastiskt hur Facebook underlättar vår vardagskommunikation. Men i vilken utsträckning är det rimligt att plattformen får agera storebror och ta sig rätt att censurera det vi vill kommunicera? Om det var en myndighet skulle vi kunna kräva insyn samt få möjligheten att överklaga fattade beslut. Att hänvisa till sina stadgar är dock esset som spelas gång på gång. Vi alla godkände regelverket då vi anslöt oss. Gemenskapsreglerna är inte ett problem i sig, men hur de utnyttjas med påtaglig inkonsekvens är det.

Hur går det till när en bröstvårta skapar så mycket provokation bland allt våld, hat och förtryck? Vi tillåter alltså svenska Facebookadministratörer att styra spridning av både utbildning, konst och könsidentitetsuttryck. Hur var det nu, var Sverige ett demokratiskt samhälle med rådande yttrandefrihet? Vi vill inte blunda för att det också är ett land som fortsätter att sätta likhetstecken mellan nakenhet och sex, mellan kodad kvinna och sex och i sin tur mellan sex och tabu. Vi tänker säga ifrån varje gång det händer och sprida information om att det händer på alla arenor vi får tillgång till!

Är du med oss? 

Malin Garptoft - företagare/sexaktivist
Lena Mattsson - konstnär
Jos Rossling - transperson/feminist
Hans Sternudd - lektor i konst- och bildvetenskap
Marco Vega - sexvägledare
Sara Berntsson - fotograf
Jack Lukkerz - socionom/sexolog
Aicha Coulibaly - icke-binär transperson/aktivist
Julia Björnberg - kulturproducent
Bobbi Augustine Sand – spelutvecklare
Saga Alm Mårtensson – KBT-terapeut/sex- och relationsrådgivare
Max Bolotin - dramatiker
Andreas Lindbäck - fotograf
Niklas Åkesson – konstnär
Tomellen Ellen – människa
Marcus Folkö Müntzing - leg. sjuksköterska vid ungdomsmottagning
Sara Tuss Efrik, författare/videokonstnär

Feministisk festival 12-14 juni

Sommaren är här och så är även Feministisk festival 12-14 juni! Kom och besök festivalen och ta del av det maxade utbudet av allt från föreläsningar, panelsamtal, workshops till teater, musik och klubb!

Det är en GRATIS feministisk folkfest! Festivalen utgår från Malmös feministiska gräsrotsrörelser och bygger på deltagande, delaktighet och engagemang! 

Välkommen att lära dig något nytt, inspireras, bli nyfrälst feminist, träffa andra aktivister och ha en riktigt bra festivalhelg! 

Läs mer om Feministisk festival 12-14 juni och se hela programmet på:
https://www.facebook.com/feministiskfestival
http://feministiskfestival.se/

Instagram

Tweets

Utveckling & formgivning

Martin Egri & Marielle Jensen/Color Bug

We'll be back!

Hej! Vi bygger just nu om Agenda: Jämlikhet Malmö. Under tiden kan du besöka Agenda: Jämlikhet Göteborg för att läsa bloggar, se vad som händer i Göteborg, eller så kan du följa oss på något av våra konton på sociala medier. Har du någon minut över tar vi gärna emot dina förslag på hur vi ska utveckla sidan. Stort tack!

Svara på enkäten Gå till sidan