Ur Baggböleri

Baggböleri är en genreöverskridande bok, planerad till våren 2015, som berättar om arbetsplatskamp och utsatthet i ett historiskt och samtida perspektiv och drar därmed paralleller mellan en dåtid och de villkor under vilka vi i dag kämpar för ett drägligt liv för alla människor. 

Freke Räihä är en frihetligt socialistisk poet bosatt i den litterära och geografiska periferin. Baggböleri kommer att bli dennes elfte bok.

Freke Räihä 

 

Bödeln på avstånd, via telegraf / Kollektivavtalet

Jag: Nyheten om de osolidariska handlingarna når oss.

Informationen: Den tilltalades förklaring, att han
svårligen har kunnat besinna sig,
skall lämnas utan avseende.

Jag: Vi går ut på gatorna för att inget får hindra oss.

Informationen: Rättvisan slipar.

Jag: Flaggan sänktes till halv stång.

Informationen: Elden löper.

Jag: Vi är informella.

Informationen: Vi har möjlighet att övervaka era nätverk utan anledning.

Jag: Krypteringen kringgår den rättsmässiga censuren.

*

23:e augusti 1927 – Tystnaden föll i de oskyldiga skogarna;

En tyst dag, avrättad.

 

Porträtteras i finrummet: som hjältemod.
mördare och terrorister

 

Den dagen var det tyst efter hela järnvägslinjen. Inga dynamitskott ekade, inget gnissel från stubbrytare och dragkärror hördes, inga slag på borrstålet. Sången, som i vanliga fall hördes, när borrstålet vändes, hade tystnat. Vrång-Eriksson knöt sina stora jättenävar. Denna dag var han grymmare än någonsin tidigare och han arbetskamrater undvek att tilltala honom. Det var en tystnadens dag.  

 

Hela världen stod still;

*

Skott även här: (april 1929);

1930 begärs 12 öre per kubikfot;

(de arbetsvilliga betalades denna summa)

Vägran/Blockad/Lockouten fortsätter.

Statistiken över antalet offer är inte tillförlitlig då den silas ned uppifrån.

Brytare från Norsjö köps upp
(igen)
och vid andra försöket når de avverkningen
(med eskort, igen).

*

1925-1930; inga nya avverkningsposter.

Inget höggs, inget forslades; (nästan)

Ekorrsoppan smakade av barr och kotte;
Denna brödbit räcker till oss båda.

… och man tjärade;

Jag säljer mina ägodelar.

och i varje Lossmenhem – kaffe, det lever kvar;

i varje långväga besök: mat.

 

Ur förödmjukelse och förbittring: Styrka.

 

 

comments powered by Disqus

Instagram

Tweets

Utveckling & formgivning

Martin Egri & Marielle Jensen/Color Bug