Bloggtema: Antirasism

Samhället är inte till för alla

Samhället är inte till för alla. Många människor med rörelsenedsättningar är fångar i sina egna hem. De kommer varken in eller ut ur sina bostäder, caféer, restauranger eller butiker i sin närhet. Den allmänna kollektivtrafiken stänger ute många som varken kan ta sig på eller av buss och tåg själva. Det är trottoarkanter, hinder, ojämna markbeläggningar som kullerstenar, trappor, trappsteg och avsaknaden av hiss överallt i vårt samhälle. Människor med rörelsenedsättningar utestängs från stora delar av det sociala livet när vänner och familjens bostäder inte går att besöka. Sitter du i rullstol så når du inte upp för att betala vid kassan och kan ofta inte ta ut pengar från bankomaten.

Otillgänglig stadsmiljö

Detta trots att Sverige 2007 undertecknade FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning. FN-konventionen började gälla 2009 och i januari 2015 införde Sverige en ny lag om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. FN:s övervakningskommitté för FN konventionerna har i starka ordalag kritiserat Sverige för den nya lagen. Lagen innehåller så många undantag att effekten tvärtemot lagens intentioner befäster diskrimineringen och utanförskapet hos människor med funktionsnedsättningar. År 2016 är Sverige fortfarande långt ifrån att leva upp till lagen om enkelt avhjälpta hinder än mindre att göra den fysiska miljön tillgänglig för människor med funktionsnedsättningar.

Handikapparkeringsplatserna upptas av bilar med förfalskade parkeringstillstånd eller används som uppställningsplatser. Människor som har allergier är en stadigt växande grupp i samhället. Offentliga platser som allmänheten har tillträde till ska hållas fria från växter med stark lukt, mattor, stoppade möbler med tygöverdrag, parfymerad tvål och rökrutor inom 25 meter från entrén. Teleslingor för människor med nedsatt hörsel till samlingslokaler dit allmänheten har tillträde saknas alltför ofta och för synskadade så är det extra svårt att ta sig fram. Våra allmänna platser är fulla av hinder som gatupratare, cyklar, stolar och bord som ställs i vägen på torg, gångbanor och trottoarer. Skyltningen i allmänna lokaler är oftast undermålig, sitter fel och saknar taktil skrift (överföring av information via fingrarna till personer med synnedsättning).

Otillgänglig stadsmiljö

Tillgängligheten eller otillgängligheten i samhället påverkar oss alla en eller flera gånger under livet. Vi blir alla äldre med allt vad det innebär av nedsättningar i syn, hörsel och rörelseförmåga. Många utav oss får barn eller får tillfälliga skador som ett tillexempel ett brutet ben. Kanske har du någon i din närhet som har svårt för att vara delaktig i samhället som alla andra?

Otillgänglig stadsmiljö

Tillgänglighetsgruppen.se inventerar olika offentliga tillställningar och lokaler i hela Skåne. Vi rapporterar resultatet och ger förslag vidare till de berörda. Tillgänglighetsgruppen.se har regelbundna kontakter med våra föreningar, medlemmar, rådet för funktionshindersfrågor, experter på tillgänglighet, näringslivet, politiker, beslutsfattare, fastighetsvärdar och statliga myndigheter.

Tillgänglighetsgruppen.se anordnar även möten, skickar skrivelser, ger föreläsningar och artiklar för att påverka beslutsfattare att skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla.

// Mattias Elensjö, Tillgänglighetsgruppen.se

Vi måste ställa oss frågan varför

Mitt namn är Steffi Aluoch. Jag är svart, och kvinna, och feminist, och antirasist. Min aktivism (vad för typ av aktivism?) tog fart för två år sen när jag bestämde mig för att omvandla mitt privata Instagramkonto till en plattform/dagbok om hur jag tvingas förhålla mig till att vara svart, kvinna och invandrare. På mitt konto som heter @Aluochh berör (undersöker?) jag hur jag ser på vår samtid och hur vår samtid ser på mig (undersöker jag hur samtiden ser på mig, jag på den - och kanske framförallt, varför det är så) - och framför allt varför.

Ordet varför. Varför utsätts jag för förtryck, varför hatar man mig, missgynnar mig på grund av faktorer jag inte har någon kontroll över?
I min aktivism har det varit viktigt att kunna söka tillbaka i vår ( viktigt att se tillbaka i mänsklighetenshistoria ) historia för att förstå just varför. Inga av svaren har gjort mig mindre ängslig. Utan, om något, mer bekymrad och i det argare än jag var innan jag ställde frågan. Och det är den ilskan som är så viktig för min kamp, är driven av just frågan varför. Att ifrågasätta hur samhället förhåller sig till mig som svart, som kvinna och invandrare. Jag tror att .. Att söka en förklaring om sakers varande hjälper oss att förstå varför vi behöver gräva efter svaren i samhället, hos oss själv och bland andra.

Vårt största hinder gällande rasismen, framförallt afrofobin, om jag ska tala ur ett personligt perspektiv som svart, är att alldeles för många av oss i samhället och i världen inte ställer frågan varför, och inte gör upp med svaren som uppkommer av att ställa sig frågan. Man skakar på huvudet till faktumet att svarta än idag läses av med koloniala glasögon, och man skakar på huvudet att det i sin tur satt sig i samhällets alla hörn och kanter. Det handlar inte om att man (vem?)inte vet att svarta har det tuffare i det samhället som sägs vara till för alla. Det handlar om att man (-vem? kanske personer istället.) inte ställer sig frågan varför det är så.

Min fundering kring det hela är, hur ska vi kunna röra oss framåt om ingen ställer sig frågan och får svar som väcker den ilskan vi behöver, för att kunna utvecklas. Alla pratar om antirasism, och det är väl bra (ta bort?)men hur fungerar antirasismen utan rannsakan kring dennes närvaro i vårt samhälle?


Hur ska vi kunna arbeta för en framtid samtidigt som vi ignorerar grunden vår samtid är byggd på?

Hur hamnade vi där vi är, och hur ska vi röra oss framåt för att komma dit vi vill?

Genom att fråga oss själva, varandra och samhället. Varför?

// Steffi Aluoch, driver bland annat instagramkontot @Aluochh

 

Eventuellt något mer konkret - hur arbetar du, hur ska andra ställa sig frågan varför - hur går det liksom till. Uppmaning till förändring!

 

Sida 1 av 1

Instagram

Tweets

Utveckling & formgivning

Martin Egri & Marielle Jensen/Color Bug

We'll be back!

Hej! Vi bygger just nu om Agenda: Jämlikhet Malmö. Under tiden kan du besöka Agenda: Jämlikhet Göteborg för att läsa bloggar, se vad som händer i Göteborg, eller så kan du följa oss på något av våra konton på sociala medier. Har du någon minut över tar vi gärna emot dina förslag på hur vi ska utveckla sidan. Stort tack!

Svara på enkäten Gå till sidan